Hur påverkar den fysiska miljön lärandet?

Digitaliseringen och hur vi använder Internet för att kommunicera och använda information har på många sätt förändrat förutsättningarna för skolan. När vi tidigare var beroende av läraren och läroboken som informationskällor finns information i dag tillgängligt överallt via digitala verktyg som smartphones och bärbara datorer. Om vi tittar på hur klassrum traditionellt sett är utformade så är strukturen skapad med läraren som informationsbärare som utgångspunkt. Alla elever ska sitta på samma sätt och ta del av samma information på samma sätt. Detta trots att vi idag arbetar på ett helt annat sätt där eleverna ofta är aktiva både i att söka information själva och genom att skapa och publicera egna verk på nätet. Varför ser då våra klassrum fortfarande likadana ut när förutsättningarna för lärandet har förändrats i grunden? 

På Fjällenskolan ville vi genom ett mindre projekt undersöka just den frågan. Hur förändras lärandet om den fysiska miljön ändras? Hur ska ett klassrum se ut som stöttar aktiva lärprocesser och formativ bedömning? Utgångspunkten för tankarna var att se läraren som en designer av kunskap och lärande, där information kunde komma från många olika håll, men själva kunskapen blir till i de möten och aktiviteter som sker i klassrummet genom lärarens inspiration och tydliga ledning.

Därför utlystes en tävling där intresserade klasser fick komma med förslag på hur de skulle vilja förändra sitt klassrum. En vinnare utsågs som tillsammans med lärare, skolledning och ett inredningsföretag riktat mot skola fick ta fram ett förslag. Under året besökte några av eleverna också Skapaskolan utanför Huddinge som har ett annorlunda tänk kring sina lärmiljöer för att få perspektiv på vad ett klassrum skulle kunna vara. Diskussionen gick då från att handla om färger på gardiner och vilka stolar som var skönast att sitta i, till vilken typ av lärande som skulle ske i rummet och hur vi kunde inreda för att optimera det.

Vi kom fram till att i ett klassrum vill man både ha möjlighet att sitta skönt i lugn och ro och läsa, lyssna på en föreläsning eller se en film tillsammans eller diskutera/arbeta i grupp. Flera av de studier som gjorts kring formativ bedömning (t.ex. Wiliams 2013 och Hattie 2012) pekar särskilt på vikten av samtal och att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Formativ bedömning ses som en av de enskilt viktigaste faktorerna för att eleverna ska lyckas med sitt skolarbete. Detta var en mycket viktig utgångspunkt för oss när vi utformade det nya klassrummet. Här är den första ritningen som gjordes utifrån klassens förslag:

Skärmavbild 2015-10-23 kl. 18.25.38

Skissen gjordes sedan om utifrån elevernas synpunkter, och efter ett års förberedelser och analys stod så klassrummet färdigt i början av höstterminen 2015. Redan från starten har vi följt utvecklingen genom att en av våra förstelärare gjort både observationer i klassrummet och intervjuer med lärare och elever som använder rummet. För många lärare har det varit utmanande, då strukturen är annorlunda och saknar den inbyggda disciplin som ett traditionellt klassrum erbjuder. Det är ingen slump att det traditionella klassrummet har kyrkan och militären som förlaga vad gäller ordning och disciplin. När Folkskolan infördes och skulle förbereda eleverna för ett kommande yrkesliv var det viktigt med disciplin och kontroll inför en arbetsmarknad som dominerades av industrialiseringens förutsättningar.

I det nya klassrum som elever och lärare byggt upp tillsammans på Fjällenskolan försöker vi istället arbeta med förmågor och kompetenser som syftar till att förbereda eleverna för en arbetsmarknad som domineras av digitaliseringen. Där ser man bland annat i Future work skills report 2020 att det är av stor betydelse att kunna hantera det överflöd av information som den digitala världen erbjuder, social och emotionell kompetens, ta eget ansvar och självständigt driva processer. Därför arbetar vi för att bygga elevernas inre motivation för lärandet och identifiera vad som behövs för att nå framgång i skolarbetet. Det betyder inte att lärarens roll som ledare minskar, utan läraren har tvärtom en ännu viktigare roll i att stötta dem som behöver det och skapa fungerande strukturer kring detta. Läraren har alltid mandat att kliva in och förändra om något inte fungerar.

Så här långt har vi identifierat både styrkor och utmaningar i vår nya lärmiljö. Faktiskt så är eleverna i stort sett positiva, även om de ser svårigheter med minskade skrivytor under de ämnen där de förväntas jobba med papper och penna i större utsträckning. Det har gjort att de numer har sina matte-lektioner i en vanlig sal. Digitala arbetssätt och metoder har ju varit utgångspunkten utifrån att vi är en 1-1-skola. Nedan ser ni en så kallad SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot har identifierats under de första månaderna som klassrummet använts.

Skärmavbild 2015-11-23 kl. 10.23.51

I ett längre perspektiv vill vi självklart titta på alla våra miljöer på Fjällenskolan. Erfarenhet från andra kommuner och skolor visar dock att det är bra att gå långsamt och metodiskt tillväga, därav har vi valt att börja med ett klassrum och dra lärdom från den processen innan vi går vidare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s