Källkritik med anledning av dådet i Trollhättan

När något fruktansvärt som knivdådet i Trollhättan inträffar finns det all anledning att källkritiskt diskutera rapporteringen kring detta i sina högstadieklasser eftersom rykten sprids med vindens hastighet på nätet. Media styr mycket av våra känslor och reaktioner och påverkar samtalet i skolor och arbetsplatser. Låt oss se till att detta inte skapar ännu mer hat och splittring utan att det blir ett samtal med fokus på empati och en vilja att förstå det ofattbara utan lösa spekulationer kopplat till detta.

Här är en krönika i tidningen Metro om att spekulera kring en ännu odömd gärningsmans identitet som skrevs efter IKEA-morden som kan användas som underlag för diskussioner.

Här är tre olika källor som kan användas för att jämföra hur det rapporteras kring händelsen:

Aftonbladet

På Aftonbladets löp finns mängder av olika rubriker kopplade till dådet som innehåller starka värdeord och uttalanden från experter blandat med privatpersoners kommentarer. Rubriksättningen är avsedd att skapa och förstärka känslor hos dem som läser. Feta rubriker säljer mer.

Skärmavbild 2015-10-22 kl. 15.29.06

Polisens hemsida

Via polisens egen rapportering beskrivs händelseförloppet så objektivt som möjligt. De har inget kommersiellt intresse av rapporteringen och kommer från en förstahandskälla vilket gör det mer trovärdigt. Uppdateras löpande utan att redigera tidigare information vilket gör att det är möjligt att gå tillbaka och se vad som skrivits tidigare.

Flashback forum

Många elever använder Flashback forum som informationskälla. I skrivandets stund är över 100 000 människor online och lämnar spekulativa kommentarer kring gärningsmannens syfte och ursprung som nedan:

Skärmavbild 2015-10-22 kl. 15.25.33

”Att man använder svärd tycker jag talar för att det rör sig om någon utstött/mobbad person på skolan. Får lite emo-vibbar då dessa brukar ha en förkärlek för svärd/knivar/fantasy.”

”Med tanke på att det är kronogården dvs skolan kronan där alla är utlänningar så är det med all säkerhet en galen SD kille som hatar blattar ala norska Anders .”

Ett förslag är att titta tillsammans eller individuellt på de tre olika källorna och sedan diskutera gemensamt:

  1. Vilka är de tre olika källornas huvudsakliga syfte?
  2. Finns det andra syften? Någon dold agenda?
  3. Vem är avsändaren bakom texten och vad vet vi om den?
  4. Hur påverkar syftet trovärdigheten?
  5. Hur skiljer sig språket åt i de olika källorna och hur påverkar språket din känsla för innehållet?
  6. Finns det detaljer som skiljer sig åt i de olika källorna? Hur kan vi verifiera vad som stämmer och inte?
  7. Vilka källor använder de själva när de vill läsa nyheter?
  8. Hur brukar de hantera skvaller/spekulationer på nätet?

Viralgranskarens varningslista innehåller en lista på sajter som sprider fejkade nyheter

Digital utan datorer!

När man väl har vant sig vid att arbeta digitalt i skolan kan vara det svårt att vänja sig av med det. Datorn är ett så kraftfullt verktyg att när den inte längre finns tillgänglig så vet man inte längre hur man organiserar undervisningen utan.

Då kan man dra nytta av det faktum att nästan alla våra elever har en egen dator i form av sin smart-telefon. För att undvika att någon hamnar i ett läge att behöva säga att de inte har en smart-telefon kan man basera de digitala uppgifterna på samarbete.

Här är några förslag på digitala aktiviteter som enkelt kan utföras med några få mobiltelefoner som stöd i klassrummet:

  1. Gör ett quiz i Kahoot eller Mentimeter där eleverna ska svara i par via en mobiltelefon
  2. Ge eleverna problemslösningsuppgifter i par som de löser på papper analogt. Sedan ska de fota sin lösning och skicka till dig. Till nästa lektion lägger du in alla lösningarna i en padlet så kan ni titta på dem tillsammans via projektorn och diskutera de olika resonemangen.
  3. Ta fram fakta-påståenden kopplat till ditt ämne och ge eleverna i uppgift att källgranska påståendena. Låt dem använda mobiler, läroböcker eller gubb-googla. Diskutera sedan vad de olika grupperna kom fram till och hur.
  4. Eleverna får ett antal begrepp kopplat till ditt ämne som de ska förklara så tydligt så möjligt genom att rita, skriva och illustrera på ett A4. Ni fotar av alla illustrationer och skickar till dig som samlar på en gemensam blogg.

För massor med inspiration, besök prisade läraren Malin Larssons blogg Flippat klassrum

 

Nätaktivisterna kämpar för en tryggare tillvaro på nätet

Den 23-24 maj arrangerades Geek Girl Meetup på Tekniska museet i Stockholm. Temat för i år var säkerhet och integritet på nätet, och en av föreläsningarna stod Nätaktivisterna för. Det är ett projekt som jobbar med skolor och vill stärka gymnasieungdomar att vara anti-rasistiska aktörer på nätet. Nedan hittar du  en kort sammanfattning av några punkter som de tog upp. Men om du har tid, se gärna hela föreläsningen!


Vem är det som kränker på nätet?

Kartläggningar visar…

– Män
– Medelålders
– Alla klasser
– Storstadsregion
– Drabbar kvinnor och rasifierade personer

Vanligaste brottet på nätet är Ärekränkning:

Förolämpning

– Skriva/säga någonting kränkande för att håna eller såra någon

Förtal

– Skriva/Säga något om en person för att ge andra en dålig uppfattning av personen
– Det kan vara sant – men ändå förtal
– Det är också förtal att sprida något vidare

Källkritik

Innan du delar – Hur beskriver sidan sig själv?

1. Distanserar sig från pk-media?
2. Kallar sig sanningssägare
3. Har konspirationsteorier
4. Hänger ut personer

Bygg skyddsnät

– Skapa slutna grupper
– Om någon blir utsatt, ta över varandras konton
– Googla varann
– Skärmdumpa hat på nätet

Utveckla språket med film

I åk 7 har eleverna tillsammans med spansklärare Katrin arbetat med att göra presentationer av sig själva i iMovie. De har arbetat med att först skriva manus, där de jobbat med aktuella ord och begrepp. Sedan har de fått bildsätta sitt manus och läsa in texten i till bilderna. Ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande då ord och bild förstärker varandra och den längre processen gör att begreppen blir befästa. Här är ett väldigt bra elev-exempel: